Har du någon gång känt att ditt jobb känns fel? Att något du gör eller gjort gett dig dåligt samvete? Man kan egentligen fråga sig om ens samvete har något med ens jobb att göra men faktum är att etisk stress är en verklighet, inte minst i arbetslivet.
Rätt och fel kan kännas som främmande koncept när det kommer till arbetslivet. Så länge vi inte begår något regelrätt lagbrott så tycks just jobbet vara befriat från någon djupare moralisk analys. Men vad händer egentligen när vi hamnar i en situation där vi inte bara förhindras att göra det man tycker är rätt utan också tvingas göra något man tycker är fel. Anna Thoursie socionom och legitimerad psykoterapeut, är en av tre författare bakom boken ”Etisk stress”. Hon menar att så kallad etisk eller moralisk stress kan få långtgående konsekvenser för alla inblandade.
Vad är etisk stress?
- Vi gör ibland etiska ställningstagande baserat på reflektion och eftertanke och ibland mer på intuition eller magkänsla. Man kan i det senare fallet säga att vi har så kallade etiska smaklökar som det känns obehagligt att gå emot det. Smaklökarna kan till exempel triggas när det handlar om att visa omtanke, att värna vår frihet eller att respektera andras självbestämmande.
Men stress är till skillnad från moraliska bedömningar kanske mer vanligt förekommande i arbetslivet. Till skillnad från annan typ av stress är att etisk stress uppstår just när situationen innehåller behov av en etisk bedömning. Alltså något som man upplever som viktigt att skydda eller ta hänsyn till. Med andra ord etiskt viktiga värden att skydda.
- Däremot blir det ingen skillnad i kroppen; kroppen kan inte skilja på olika typer av stress utan samma långsiktiga stressreaktioner kan uppstå när det gäller etisk stress precis som vid annan stress. När vi blir stressade kan vi bli lite sämre på att fatta beslut och särskilt om beslutet kräver någon form övervägande från vår sida. I de lägena kan obehaget som det innebär att bli ombedd att gå emot sin etiska övertygelse eller sin etiska smaklök bli något vi snabbt vill bli av med och slippa känna. Risken är då att vi inte gör den viktiga etiska bedömningen och tar hänsyn till det viktiga värdet, utan i stället gör något som kortsiktigt löser problemet.
Anna Thoursie menar att att etisk stress inte nödvändigtvis är farligt utan att det snarare är livsviktigt för att kunna göra medvetna etiska val. Hon menar vidare att vi så gott som hela tiden tar etiska beslut utan att egentligen reflektera, nästan per automatik.
- Alternativet skulle vara att i varje liten situation noga överväga vad som är rätt handlingsalternativ, vilket snabbt skulle bli ohållbart. Däremot kan det få konsekvenser för den enskilde, för organisationen och för hela samhället om alla etiska beslut tas på autopilot. Vi riskerar då att inte längre skydda det vi sätter värde på. Det är när de etiska kraven under en längre period utan återhämtning överstiger resurserna som det kan få oönskade konsekvenser.
På vilka arbetsplatser kan det förekomma?
- Inom vården har fenomenet med etisk stress oftast uppmärksammats historiskt sett. Under senare tid har man dock pratat om det i fler branscher, men fortfarande är det mest i så kallade kontaktnära yrken (vård, skola och omsorg) som det verkar medvetandegöras. Jag och mina medförfattare Lisa Bengtsell och Henrik Åstrand Freidlitz anser att det finns anledning att prata om etisk stress i många fler branscher. Det är snarare svårt att tänka sig en bransch där det inte finns några viktiga etiska värden. Hur är det på din arbetsplats? Står du ibland i situationer där två värden krockar med varandra?
Vilka situationer kan göra att etisk stress uppstår?
- I vår bok finns en hel del exempel på situationer där etisk stress kan uppstå. Det kan till exempel handla om en lärare som önskar "se varenda unge", men som blir ombedd att prioritera administration. Man kan också tänka sig taxichauffören som av kunden i baksätet blir uppmanad att köra fort för att hinna till tåget och som samtidigt tycker att det är viktigt att värna medtrafikanter genom att hålla hastigheten. Ett annat exempel kan vara arbetsgruppen som brukar slira lite på hur man rapporterar sina arbetstimmar och där den nyanställde känner att "så kan man väl inte göra, det är ju inte rätt", men blir ombedd av kollegorna att göra som de andra alltid gjort och inte förstöra det som funkat hittills. För inte bara den drabbade utan även dennes omgivning är det kanske konsekvenserna av etisk stress som är det mest intressanta. Varför ska man ens bry sig om etisk stress? För det första tycks etisk stress kunna få mer djupgående konsekvenser än när det kommer till så kallad vanlig stress.
Vad kan etisk stress få för konsekvenser för medarbetare?
- Svaret är delvis enkelt; i princip samma konsekvenser som all annan stress. Men svaret är också lite mer komplext. Forskningen har visat att när det vi tycker och det vi gör står i konflikt med varandra så ändrar vi oftare på vad vi tycker än vårt beteende. Vi börjar alltså kompromissa med det vi tidigare tyckte var viktigt. Det kan förklara hur vi ibland kan hamna i situationer där vi i efterhand har svårt att förstå hur vi kunde göra som vi gjorde. Konsekvensen av långvarig etisk stress kan bli att vi ändrar vår etiska övertygelse utan att ha reflekterat över det.
Hur ska man som kollega och chef hantera etisk stress?
- Samtalen kring etik i arbetslivet behöver få utrymme. Andra utmaningar och svårigheter kommer troligtvis alltid att automatiskt hamna högre på dagordningen, men etiken behöver vi medvetet stanna upp och reflektera kring. Vi behöver koppla ur autopiloten emellanåt och använda den manuella styrningen. Det är lite långsammare och kräver mer tankeverksamhet, men det kan finnas mycket att vinna på att konkretisera de viktiga värden som kan behöva skyddas eller tas hänsyn till. Det gäller såväl i de stora besluten i organisationer som i de vardagliga situationerna när viktiga värden ställs mot varandra. Många branscher har etiska riktlinjer som kan vara till hjälp. Att som kollega eller chef vara medveten om att etisk stress finns och påverkar oss är ett bra första steg.